Platsen är Malaysias landsbygd. Den förlorade sonen återvänder efter några år i staden till familjens mycket enkla karaokebar. Som åskådare blir vi en del av livet i baren, ytterligare ett ansikte eller ytterligare en röst ackompanjerad av de banala kärlekssånger som strömmar ur tv-apparaten. Långfilmsdebuterande Chris Chong Chan Fui lever upp till sin filmtitel genom att människorna i filmen ofta är lite osynkade med varandra, precis som textremsa och sångare när det sjungs karaoke. Ännu bättre blir det när vår huvudperson själv börjar agera i de filmer som dyker upp på skärmen. En oemotståndlig film!
Freddy Olsson