Teckenspråk möter spoken word/slam poetry. Naturligtvis har också dövstumma ett berättande fast det inte är nedtecknat. Det är otroligt häftigt att möta dessa ungdomar som med stor intensitet och fantastisk rytmkänsla skapar och uppträder med sin variant av slam poetry. Påminner nästan om en dansföreställning i sin tredimensionella gestaltning. Eller om film med närbilder, vida bilder, klipp och toningar. Här används både handens tecken och hela kroppen rörelser. Vi får möta Aneta, en dövstum tjej som invandrat från Israel och Tahani, en talande palestinsk tjej, som tillsammans skapar en berättelse och framträder med denna. Så kan man också i det lilla skildra komplexiteten i en stor konflikt.